Kreativt kåtslag

@font-face { font-family: ”Times New Roman”; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 12pt; font-family: ”Times New Roman”; }table.MsoNormalTable { font-size: 10pt; font-family: ”Times New Roman”; }div.Section1 { page: Section1; }

Ibland bosätter sig ett pirr i maggropen på mig. Det kommer liksom krypande. En idé, en plötslig ingivelse. Sedan sätter popcornmaskinen igång. Popp. Poff. Poff-poff-poff. Ett inre fyrverkeri tänds. Aktiviteten i hjärnan föder den fysiska sensationen i magen. 
Det var inte helt oväntat att det skulle sätta igång idag, efter möte med förlaget i morse och en fantastisk kväll på Elverket med underhållande Simona, briljanta Birro och fina bloggerskorna Nina och Pernilla. På tunnelbanan på väg hem kom pirret. Nu poppar det för fullt. Jag känner mig själv tillräckligt väl för att veta att det här kommer att hålla mig vaken länge i natt. Poff. Pang.
Våga drömma stort, sa Birro. Jag vågar. Och i ett kreativt kåtslag känns allt möjligt.

Måndag

Förmiddag: Möte med förlag och illustratör ang. boken om Adam.

Eftermiddag: Ta barnen till teaterskola. Fika.

Kväll: Gå på Yourlife-event och se på Simona och Marcus Birro.  (Går dit ensam, så det vore kul att träffa andra bloggare. Skrivarmamma? Nina?)

Det känns skönt att ha klarat av NaNo, annars hade jag behövs klämma in ett skrivpass på 1667 ord också. Nu behöver jag ”bara” pilla i redan skriven text.

Ada & August

Ada Wester är förläggare på Gilla böcker, som i år kammade hem Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok. I en intervju i DN idag berättar hon om vad som gör en bra förläggare och hur samarbetet med en författare kan se ut. På frågan om det är svårt att vara redaktör med tanke på känsliga skribenter svarar hon:

– Det är klart det är svårt att sätta sig och dissekera någons baby. Men det är också det – att det är känsligt och viktigt – som gör jobbet intressant och spännande. Min uppgift är att få författaren att känna sig bekräftad och trygg nog att ta emot kritik, så att vi tillsammans kan göra boken så bra som möjligt.

En vass blick

Igår plockade min sjuåriga dotter upp Metro på tunnelbanan. Hon läste rubriken och ingressen ovan och tittade sedan på mig och sa: ”Så ska jag inte göra!”

Notera för övrigt den makabra placeringen av annonsen intill.  

Rallyskrivande

Jag är inne på upplösningen i NaNo-manuset nu. Omkring 3500 ord kvar att skriva. Dessutom måste ett uppsatsutkast vara klart till på måndag och jag ska gå igenom barnboksmanuset inför möte med förlaget nästa vecka.
Jag tänker sitta klistrad vid datorn tills det är gjort. Kanske sneglar jag ut genom fönstret då och då,  mot snöflingorna som singlar ner så idylliskt där ute.
Vi hörs när jag har skrivit klar.

Läsvärda blaskor

Jag är riktigt kräsen av mig när det kommer till tidningar, och går hellre till bibblan och läser en årgång i taget istället för att prenumerera. Språktidningen är dock en av de få tidningar jag faktiskt vill ha hem i lådan. Nytt nymmer kom igår och det fanns mycket läsvärt, bland annat en artikel om vilket språk syskonen i flerspråkiga familjen väljer att prata med varandra. Intressant för mig som lever i en sådan familj!

Nya tidningen Yourlife är jag tveksam till. Lite för mycket sälj av kringprodukter, till och med inuti artiklarna. Sånt gillar jag inte. Men i nya numret som kom idag finns en julrysare av Amanda Hellberg som kallas  ”vår nya spänningsdrottning”. Det blir min kvällslektyr denna snöiga vinterdag.

Får jag presentera: Adam!

Den här lilla killen är huvudpersonen i min kommande bok. Han heter Adam och bor med sin familj i en förort någonstans i Sverige. De här bilderna är grovskisser som gjordes för drygt ett år sedan. Sedan dess har det hänt mycket,  både med Adam och hans omgivning. 

Illustratören heter Markku Huovila. Fler av hans teckningar och målningar finns på hans hemsida. Hur vårt samarbete inleddes berättar jag mer om en annan gång. 

NaNoWriMo: Dag 24

Nu är jag på banan igen. Många trådar att få ihop, drygt fem tusen ord kvar till mållinjen. Blir till att teckna i grova drag och fylla i detaljer senare.

Är fortfarande inte riktigt på det klara med hur det hela ska sluta, men ett inslag på en amerikansk pratshowjag råkade se idag  gav mig nya idéer. Det ska bli mycket intressant att se vad som händer. Om några dagar har jag skrivit min första roman – eller i alla fall ett första råmanus till vad som skulle kunna bli en riktigt bra historia. Inte illa pinkat.

Intervju med Vivlios förlagschef

@font-face { font-family: ”Times New Roman”; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 12pt; font-family: ”Times New Roman”; }table.MsoNormalTable { font-size: 10pt; font-family: ”Times New Roman”; }div.Section1 { page: Section1; }

Om det är någonting jag tycker att vi borde satsa mer på i Sverige så är det modersmålsundervisning och flerspråkighet. Det har Vivlio förlag förstått och jag är därför väldigt glad att min bok kommer ut just där. Vivlio är ett ungt förlag som förmodligen är okänt för många. Därför ställde jag några frågor till Alexandra von Seth, grundare och förlagschef.
Varför startade du Vivlio?
Alexandra von Seth
– Jag hade jobbat på bokförlag och tidningsförlag tidigare och hade ett intresse för språk och nationaliteter sedan jag läst socialantropologi. Dessutom hade jag många vänner med utländsk bakgrund som jag hade intervjuat om vilket språk deras barn skulle lära sig. Jag letade efter parallellspråkiga böcker i Sverige men hittade inga. Däremot fann jag flertalet i England, Tyskland och USA. Varför inte i Sverige, tänkte jag och idén om en parallellspråkig pekbok dök upp. Jag startade förlaget 2005 på försök och det gick mycket bra. Marknaden var som ett stort svart hål för den somaliska delen.
– Jag tycker dessutom inte att de enspråkiga böcker på annat språk än svenska som jag fann i Sverige ger en känsla av 2000-tal. Jag tycker det är viktigt att ta ett steg bort från getter och ökensand. Visst ska sådana böcker finnas på marknaden men jag vill att våra böcker ska andas fräschör.
Vem vänder sig Vivlios böcker till?
– De riktar sig till barn och ungdomar i åldern 1-12 år med annat modersmål än svenska. Det har visat sig att även föräldrar med knappa kunskaper i svenska kunnat använda dem.
Vad söker du efter i ett manus?
– Bra manus är det som antingen är ren språkträning, alternativt beskriver en situation som är igenkänningsbar. Det är viktigt att manuset säger läsaren någonting.Det optimala är en berättelse som går att fortsätta i kommande bok.
–Samspelet mellan manus och illustration är oerhört viktg. När jag får ett manus i handen vill jag kunna få en spontan känsla av att det kommer bli en fin bok – en bok som utrålar kvalitet i både text och bild. Just den här målgruppen förtjänar det så väl!
En av Vivlios böcker: Fröken Marmelad.