En ny bok om Sápmi

”Det är lätt att känna vrede och missmod, varje gång man läser en bok som handlar om samer och om samisk kultur.” Så inleder Staffan Engstrand sin BTJ-recension av boken ”Vilja veta – Sápmi” som Katarina Lycken Rüter och jag har skrivit tillsammans. Vi har tidigare skrivit ”Fakta om Sápmi” som är ännu mer lättläst.
Jag ska erkänna att det inte har varit självklart att som icke-same skriva om Sápmis historia. Men vi har tänkt att vi alla har ett ansvar för att lära oss om och minnas det som skett i Sverige, inte minst för att minoriteter inte ska förtryckas och diskrimineras på samma sätt i framtiden. Tyvärr är det viktigare än någonsin, med tanke på valresultatet och framgångarna för det parti som förespråkar ”en gemensamhetsskapande assimilationspolitik liknande den som rådde i landet fram till år 1975” i sitt principprogram.
Vi har försökt berätta om Sápmis historia och nutid, om hur den svenska staten och kyrkan har behandlat samer, om klimatförändringar och samisk livsstil. Vi lutar oss mot historiker, författare och samiska röster för att lyfta fram olika perspektiv och med en förhoppning om att läsaren sedan söker sig vidare till andra böcker, musik, film och kultur som gestaltar de samiska erfarenheterna i Sverige. Som alla lättlästa böcker är vår bok en ingång till en större värld av kunskap och erfarenheter.
Staffan Engstrand konstaterar att han lär sig av vår bok och avslutar: ”Men hur överheten, den svenska staten, kungamakten har betett sig gentemot det samiska folket, är ingen rolig läsning. Faktum är att striderna pågår än i denna dag, kring planerna på en ny gruva i Kallak. Ett intressant kapitel behandlar Elsa Laula Renberg, som kämpade för samers och kvinnors rättigheter på 1900-talet. Annelie Drewsen och Katarina Lycken Rüter skriver med pondus, lätt och ledigt, bildmaterialet stödjer den informativa texten väl. Lättillgängligt om en svensk minoritet. Helhetsbetyg 5 av 5.”