Rapport från ett sportlov

En veckas ledighet från lärarjobbet innebär ingalunda att jag slappar på soffan. Den här veckan har varit mer hektisk än vanligt. Förutom att färdigställa och skicka in provkapitlet på faktaboken har jag suttit på universitetet och jobbat med en gammal inlämningsuppgift, målat om vardagsrummet, varit en sväng på (lärar)jobbet och planerat lektioner, fått tre nya skrivjobb, intervjuat en lärare, varit med barnen hos tandläkaren och åkt en sväng till IKEA.

Därav det sporadiska bloggandet. Jag lovar dock att skriva mer så fort jag vet vad som händer med faktaboken. Båda förläggarna tackade för manuset och lovade att återkomma snart. Den ena var aningen mer positiv än den andra…

Nu ska det bli skönt med lite ledighet mer jobb.

Skickat!

Så där, nu har jag skickat provkapitlet på faktaboken till två förlag med lite olika inriktning. Får se hur de tar emot det. Förhoppningsvis med jubel och ett löfte om utgivning. Håll tummarna nu…

Världens bästa: att skriva faktabok

Inte visste jag att det var så roligt att skriva faktatexter för barn. Sjukt kul! Inte bara får jag själv fördjupa mig i ett intressant ämne och lära mig nytt. Jag får även vända och vrida på ord och meningar för att få till den mest korrekta och begripliga förklaringen av ett fenomen. (Det är tydligen inte självklart för alla som skriver faktaböcker för barn. Jag vet inte hur många obegripliga meningar och logiska luckor i förklaringar jag har stött på när jag gjort research och spanat in konkurrensen.) 

Men roligast av allt är att jag skriver tillsammans med än vän. Nu siktar vi på att få till ett grymt provkapitel att skicka in till förlaget, så att vi får klartecken att skriva färdigt hela boken. 

Bilden hittade jag här.

Författarfonden: Så funkar det

I höstas ansökte jag för första gången om stipendium från Sveriges författarfond. Det blev inga pengar för mig då, vilket var väntat. Det är många som söker och de allra flesta får ingenting. Nu är det dags att söka igen. Senast den 1 mars måste ansökan vara inne.

För alla hoppfulla författare som just nu sliter med sina ansökningshandlingar finns hjälp att få. Katarina Kuick skriver på Författarförbundets sajt utförligt om hur processen går till och vad man bör tänka på om man söker. Jag tycker att det var intressant att läsa om ”trappan”:

Trappan är ett internt arbetsredskap för BU. Enkelt kan man säga att första gången man får stipendium blir det alltid litet 1-årigt, nästa gång kan det bli stort ettårigt, och därefter kan man klättra vidare i trappan om kvalitet och kontinuitet räcker till.
 

Ny idé!

Pratar med en lärarkollega om mina böcker. Hon gillar idén, men saknar tvåspråkiga böcker för äldre barn och ungdomar. Faktaböcker. Efterlyser ett visst ämne. Min hjärna registrerar, hennes ord får kontakt med något i mig, en gnista tänds. En idé! Jag kollar med en vän som råkar vara expert på området. Vill du skriva en bok med mig? Det vill hon. Jag kollar med min förläggare om hon vill ge ut en bok om ämnet. Det vill hon. Jag rusar till biblioteket, lånar det mesta som redan finns skrivet. Bläddrar. Läser. Öppnar Google-dokument, skissar strukturer, frågor, idéer. Googlar illustratörer. Läser. Skriver. Ringer. Sms:ar. Skriver. Läser. Stryker. Skriver om.

Det kan nog bli en bok, det här.

Dela med dig av din kunskap på Wikipedia

Jag använder ofta Wikipedia. Det är det ofta absolut snabbaste sätter att snabbt kolla upp saker. Att det inte alltid är 100% korrekt vet alla, det är en del av grejen. För  vem som helst kan gå in och skriva vad som helst. I teorin. I praktiken finns en massa personer som kollar vad som skrivs, rättar till felaktigheter och tar bort sådant som inte hör hemma på Wikipedia.

Nyligen skrev Andreas Ekström en krönika där han uppmanade alla att pröva på att redigera en artikel på Wikipedia, för att förstå vad det handlar om. (Hittar den tyvärr inte nu.) Jag bestämde mig för att pröva.

Jag kollade runt på några artiklar om författare och andra personer jag har bra koll på och upptäckte att det fattades en massa info – nysläppta böcker, länkar och andra relevanta faktauppgifter. Ibland saknas  personen helt och hållet på Wikipedia. Då krävs det lite mer för att åtgärda det. Men inte ens att skapa en helt ny sida var någon egentlig konst. Snart upptäckte jag att andra var där och lade till, kategoriserade och förbättrade det jag gjort.

Det brukar heta att man ska stötta sina författande vänner genom att köpa deras böcker. Men det finns ju gränser för hur många titlar man kan köpa. Ett annat sätt att hjälpa sina kollegor kan vara att skapa och uppdatera artiklar på Wikipedia. Innan man gör det kan det dock vara bra att kolla in vilka riktlinjer som gäller för biografiska artiklar. Och man bör naturligtvis inte skriva om sig själv, annat än för att rätta till uppenbara fel i andras artiklar.

Efter att ha redigerat ett par artiklar insåg jag att det var riktigt kul. Ungefär som bloggosfären och Twitter bygger Wikipedia på gemensamt skapande av något. Det är ganska häftigt.

Ny debut av förlagskollega!

Jag är glad att mitt förlag i år kommer att ge flera personer chansen att debutera som barnboksförfattare. Först ut är Maria Pettersson, som har skrivit boken Är det morgon nu? De fina illustrationerna är gjorda av Petra Szabo, rutinerad författare och illustratör.

Än så länge har jag bara bläddrat i ett smakprov av boken, men jag tycker att den ser jättefin ut. Det tycker även bloggen Barnboksprat som recenserar.

Något av det roligaste med att komma ut på Vivlio är att ens bok översätts till flera andra språk. Den här boken kommer bland annat ut på tigrinja och swahili. Spännande!

Lycka till Maria och Petra!

En fin utmärkelse

Tack Caroline för den fina utmärkelsen! Dina ord gör mig glad.

Jag kan inte välja fem bloggar som jag vill ge den vidare till, det finns så många inspirerande, underhållande, intelligenta och välformulerade bloggar som jag följer mer eller mindre regelbundet.

Därför vill jag säga tacl till alla som skriver och läser bloggar. Vår gemenskap betyder mycket!

Förlagsmöte och nytt avtal på gång

Idag var jag på förlagsmöte för att prata om en idé på ett läromedel jag presenterade för drygt ett år sedan. Jag skrev då ett provkapitel, de verkade gilla det, men sedan gick tiden och inget hände. Det blev 2012. Min hjärna vägrade stanna i den gamla idén utan spottade istället ut en ny. Som jag gick till förlaget med. Så nu är vi tillbaka på ruta ett. Jag ska skriva ett provkapitel. Igen. Den här gången tillsammans med en kollega.

Tålamod är en bra egenskap att ha om man har tänkt bli utgiven.