Min son är en riktig liten bokälskare. Ofta hittar jag honom så här i sängen. Ibland har han boken som kudde, ibland som täcke. Ofta ligger en liten trave böcker intill honom. Det händer till och med att han ligger och kramar sina fina böcker. Gissa vad han får i julklapp av mamma…
Ett av de tre förlagen svarade snabbt. Jag beskrev kortfattat min idé i ännu ett mejl och fick detta till svar:
Det här låter intressant!
Vore jättebra om du kunde skicka någon/några provtexter som vi kunde få läsa.
Dessutom några specifika frågor om min idé. Okej… då var det det här med uppsatsen. Gissa hur kul det känns för tillfället…
Uppdatering en timme senare:
Ytterligare ett av förlagen svarade och ville veta mer. Vanligtvis brukar jag följa devisen att det lönar sig att vara generös med sina idéer, men just nu känns det inte som att jag ska bolla samma idé med två förlag. Så vad göra? Jag rotade runt i mina inre förråd och fann ett uppslag för en helt annan antologi. Inte riktigt lika bra som den första dock. Med så här mycket kreativa krafter i omlopp är det stört omöjligt att fokusera på att skriva uppsats. Av erfarenhet vet jag att jag måste leda bort energin. Det får bli hög musik och städning tills barnen ska hämtas. Uppsatsen kan jag skriva i natt.
Men… vad ska jag hitta på om det tredje förlaget också visar intresse?
Det här är hopplöst. När jag egentligen borde jobba dygnet runt på att bli klar med min uppsats ploppar idéerna upp som aldrig förr. Nyss fick jag en klockren idé på en antologi som jag skulle vilja sätta ihop. Mejlade tre förlag på en gång för att höra om de över huvud taget är intresserade av att få den typen av förslag.
Hoppas att jag fått det ut systemet nu, så jag kan återgå till uppsatsen…
 |
| Mina knorrar kommer sist… |
Precis som i den klassiska kalasleken ”sätta knorr på grisen” kommer knorren sist när jag skriver. Den berättelse som är på väg att bli en bok var ganska länge knorrlös. Först i slutfasen insåg jag vad som krävdes för att få till det. Samma sak hände när jag satt och pillade med min sång alldeles nyss. Den var som var en tämligen välgödd gris, tills jag fick en snilleblixt och fullbordade det hela med en knorr.
När sätter du knorren på din berättelse?
Jag rimmar och det är inga julklappsrim. Nej, jag filar på en liten spin of-produkt som hör ihop med min bok. Inspirerad av det ymniga korsbefruktande mellan olika konstformer som förespråkas i Booklife kom jag på den briljanta idén att skriva en sång, som spinner vidare på ett framträdande tema i boken om Adam.
Just som jag kom på idén, på väg till tunnelbanan, kom en bekant till mig fram och hälsade. En bekant som råkar vara kompositör. Så jag började genast yra om min bok och illustrationer och sånger och nu har vi bestämt att vi ska skriva en sång ihop. Så kan det gå.
Och sången ska rimma. Det är inga problem, jag är ganska bra på att rimma. (Brukade skriva limerickar om mina klasskamrater i gymnasiet.) Mitt största problem just nu är att jag inte kan bestämma mig för vad som ska vara vers och refräng.
Booklife var en av böckerna som låg i mitt paket för några veckor sedan. Till skillnad från många andra böcker som riktar sig till skrivande människor handlar den inte så mycket om det praktiska hantverket. Istället positionerar författaren Jeff Vandermeer som en kunnig och erfaren vägledare för att blivande och etablerade författare. Det visar sig vara riktigt intressant och jag är ganska säker på att den här boken kommer att hänga med mig under många år framöver som ett slags uppslagsverk.
Vandermeer blandar handfasta råd med personliga anekdoter och röster från författarkollegor. Bokens första del heter Public Booklife och avhandlar allt från övergripande strategier till virtuell närvaro och pr-verktyg. Den är proppad med bra idéer som kan fungera som inspiration till egna projekt. Ibland blir det lite väl mycket självhjälpsbok över det hela, men för det allra mesta ger boken en bra insikt i (den amerikanska) bokbranschens särdrag, vilket kan behövas för novisen.
Bokens andra del heter Private Booklife och handlar till största del om hur man kan förena skrivandet med resten av sitt liv. Hur får man tid att skriva om man jobbar samtidigt? Hur hanterar man refuseringar?Vad händer med författaren som plötsligt blir framgångrik? Mycket intressant här också.
Utöver detta finns en rejäl bilaga med bidrag från andra skribenter om allt från hur agenter jobbar till exempel på marknadsföringsplaner.
Jag skulle råda alla som känner att nu är det nära, snart sitter jag där med ett bokkontrakt, att skaffa boken. Jag har läst den i små portioner för att ta in alla goda idéer och låta dem befrukta mina egna kreativa processer. (I fråga om marknadsföring av min barnbok har ett par idéer redan omsatts i praktik.) Jag tror även att alla andra människor som arbetar med något kreativ kan hitta mycket användbart i den här boken.
heter numera en mapp på mitt skrivbord. Där ligger fyra högupplösta bilder av mig som bland annat ska användas i marknadsföringen av min bok. Det känns lite bisarrt.
Idag tänker jag på tecken. För att bli klar med uppsatsen i tid måste jag klämma ur mig så många som möjligt under den här veckan. I jämfört med NaNoWriMo-skrivandet går det förtvivlat långsamt. Där räcker det med en gnutta fantasi och uthållighet för att producera ett par tusen tecken. Med uppsatsen måste det till en massa referenser, teorier och analyser som sinkar processen. Men jag är på god väg.
Ett annat slags tecken visade sig efter att jag hade pratat med en vän i telefon. Jag berättade att jag överväger att frilansa i vår. Hon tyckte att det var en bra idé. Ungefär en minut efter att vi lade på ringde mobilen igen. Det var en redaktör. Nytt skrivuppdrag på gång, som kommer att inbringa lite pengar ungefär en månad efter min sista CSN-utbetalning. Tydligare än så kan det knappast bli, om man söker tecken i tillvaron.
Jag är med och tävlar i Ninas jultävling.
Är du? Idag är sista dagen, så skynda in på hennes blogg.
@font-face { font-family: ”Times New Roman”; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 12pt; font-family: ”Times New Roman”; }table.MsoNormalTable { font-size: 10pt; font-family: ”Times New Roman”; }div.Section1 { page: Section1; }