Att öva bentag

@font-face { font-family: ”Times New Roman”; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 12pt; font-family: ”Times New Roman”; }table.MsoNormalTable { font-size: 10pt; font-family: ”Times New Roman”; }div.Section1 { page: Section1; }

Var med dottern på simskolan idag. Hon har gått flera gånger tidigare och är nu i den ”mest avancerade” gruppen. Ändå fick de öva bentag hela lektionen. 30 minuter, fram och tillbaka. Vet inte hur många gånger jag hörde lärarna säga: ”Tänk på att vinkla ut fötterna!” Min första tanke var att det var onödigt. Hon kan ju redan simma. Men så tänkte jag på mitt eget skrivande.  Jag kan redan skriva. Det har jag kunnat länge. Men tekniken kan bli bättre. Måste fortsätta öva.  Hitta rätt vinkel, för ordentlig schvung i bentaget. 
Bilden hittade jag här

Om mitt skrivande

Ända sedan jag var liten har jag drömt om att bli författare. Jag har alltid skrivit – insändare, dagbok, dikter, noveller, brev. Förra året började jag frilansa som skribent. Det har gått bra och jag har sporadiska uppdrag vid sidan av det vanliga jobbet. 

Nu har jag bestämt mig för att lägga ner det arbete som krävs för att få en bok publicerad. Har under några år arbetat på olika barnboksmanus. För tillfället är det tre manus jag fokuserar på. Det första gör jag tillsammans med en konstnär/illustratör. Det andra är en kapitelbok jag skriver själv. Det tredje skriver jag tillsammans med en vän. Här kommer en kort presentation av de tre projekten.
Första projektet
Jag har kontakt med ett litet specialiserat förlag angående manuset. Ingenting är spikat ännu, men jag hoppas att det ska bli en riktig bok av det. Jag kommer att skriva om hur det går här i bloggen och jag ser fram emot att kunna avslöja lite mer om vad det handlar om så småningom. Just nu ligger bollen hos illustratören som ska göra skisser. Sedan väntar möte med förlaget.
Andra projektet
Det andra manuset är en bok för barn som precis har börjat i skolan. Idén fick jag för två år sedan och jag skrev knappt 30 sidor direkt. Men så fick jag för mig att min historia var alldeles för lik en bok som redan har skrivits och slutade därför tvärt att skriva. För några veckor sedan läste jag texten igen och insåg två saker:
  1. Det är en bra historia och vissa partier är riktigt bra.
  2. Det finns vissa beröringspunkter med den redan publicerade boken, men det är långt ifrån samma historia. (Kanske kan jag bygga in en flirt med boken som finns i min bok?)
Alltså började jag skriva igen. Lite varje dag. Ibland bara några rader, ibland en sida. Nu har jag kommit till slutet och ska börja om från början. Skriva om. Förbättra scener. Lägga till scener. Utveckla karaktärer. Jobba på dialogen. Göra berättelsen trovärdig och fängslande. Och så vidare.
Tredje projektet
Till sist vill jag nämna det manus jag skriver tillsammans med en vän. Det började för några år sedan med att vi satt och fikade på ett café och sa: ”Hur svårt kan det vara att skriva en barnbok?” Redan då hittade vi på grunden till den historia som fortfarande inte har fått sin slutgiltiga form. Den har gått från bilderbok till kapitelbok. Den har varit en vända hos några förlag och kommit tillbaka. (Tack och lov för det, den versionen var riktigt dålig, kan jag se så här i efterhand.) I somras skrev jag om allt från början och lät en pålitlig och ärlig vän läsa. Hon kom med värdefull och konstruktiv kritik. Hon har helt rätt i allt hon påpekar. Så nu väntar ännu en omgång av omskrivning. Men eftersom vi är två krävs lite planering för att kunna frigöra tid att skriva samtidigt. Detta manus får därför vila tills vidare. Men ambitionen hos oss båda är naturligtvis att göra det till en storsäljare en vacker dag.
Utöver dessa redan påbörjade manus har flera idéer som bara väntar på att bli verklighet. Men först måste jag få in en fot i förlagsvärlden.

Resan börjar

Nu är det dags. Jag sätter mig tillrätta i förarsätet, justerar ryggstödet och backspeglarna. Tanken är full. Jag vrider om nyckeln och hör motorns löftesrika brummande. Trampar ner kopplingen och lägger i första växeln. Kollar trafiken. Det är många ute och kör idag. Undrar vart det ska. Själv har jag målet klart för mig. Jag ska till Förlagsvärlden och en plats som heter Utgivning. Debutanterna har en bosättning i utkanten har jag hört. De mer etablerade har antagligen lite tjusigare boningar i de finare kvarteren. Makthavarna har naturligtvis sina skrytbyggen i centrum. Där spatserar Förlagsfolket omkring. De ser ut att veta precis vad de är ute efter.

Jag är inte helt säkert på hur jag ska ta mig dit. En första sväng går förbi bokmässan i Göteborg. Men efter det är jag osäker. Vet inte exakt var mitt mål ligger. Hur krokig vägen är. Hur många hinder jag stöter på innan jag kommer fram. Men nu kör jag. Nu är det allvar. Än så länge är jag ensam i bilen, men jag hoppas på lite sällskap. Kanske står någon liftare och väntar i ett vägskäl. Jag har tagit bort barnstolarna från baksätet, ifall någon skulle vilja följa med.