Jag läser Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström för första gången och är fullkomligt hänförd. Vilken berättelse, om Människan och Staden. Det är fenomenalt och jag är glad att det finns ytterligare fyra delar att läsa efter denna. Sommarläsning!
Vissa stycken i boken är så exakta i sin beskrivning att jag stannar upp i min läsning. Markerar med blyerts. Detta är något alldeles särskilt, det är verklighet omvandlad till fiktion med en gnutta magi. Så vill jag också skriva.
Jag låter mig påverkas, inspireras. De stycken som talar till mig med starkast röst talar nämligen inte bara om det som var då, där. De talar lika mycket om det som finns nu, här. De talar om min verklighet idag. Alltså uppfinner jag en egen skrivövning, där jag utifrån Fogelströms stycken skriver mina egna. Jag lånar hans form, meningsbyggnad, men fyller dem med min egen samtid, med egna metaforer och iakttagelser. Det är ett spännande experiment, som kanske kan vara början på någonting nytt.
Har du inte läst boken? Hör bara på de första meningarna så förstår du vad jag menar:
I begynnelsen fick staden sitt sigill och märke: murar och torn intill vatten.
Skyddande sten restes mot allt som fanns utanför, mot fienden och vinden, mot kölden och mörkret. En gång hade staden legat hoprullad som en igelkott i en bergsskreva.
Underbart! En bok jag ska ta tag i och läsa.
Jag läste hela serien för fem-sex år sedan och blev som du hänförd. Har längtat efter att läsa om den men har haft så dåligt läsflow att jag inte velat sabba upplevelsen. kanske är det dags i sommar? Blogga gärna vidare om vad du tycker!
Jag knappade in en beställning på resterande fyra delar igår. Siktar på att läsa dem i sommar. Kanske bloggar jag om dem också…