Rafflande fantasy i Finlands ”undre värld”

@font-face { font-family: ”Times New Roman”; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 12pt; font-family: ”Times New Roman”; }table.MsoNormalTable { font-size: 10pt; font-family: ”Times New Roman”; }div.Section1 { page: Section1; }

De senaste dagarna har jag delvis befunnit mig i en annan värld, tillsammans med Alva och Joel, huvudpersonerna i Maria Turtschaninoffs bok Underfors. Boken handlar om en dramatisk period i deras tonårsliv. Det är inte bara vanliga tonårstankar om identitet och kärlek som rör till det – en mystisk lång man i svart läderrock stiger rakt in i deras liv och tar dem med till en värld där troll, rån och andra väsen håller till.
För mig tog det ett tag att komma in i boken, men jag gissar att det främst var min ovana att läsa fantasy som gjorde att jag kände ett visst motstånd. (Tror faktiskt att det här är den första fantasybok jag har läst. I övrigt sträcker sig mina fantasyerfarenheter till filmatiseringar av Narnia-böckerna. När jag läser Underfors undrar jag varför jag inte läst mer i denna fascinerande genre.) Men när jag väl kommer in boken är jag helt såld. Jag älskar de storslagna miljöerna, de unga personernas resor i sig själva och sitt land och alla lustiga typer de möter på vägen. Och efter ett tag kan jag helt enkelt inte lägga den ifrån mig, jag bara måste få veta hur det går. Samtidigt vill jag dra ut på läsningen så länge jag kan, för jag gillar verkligen att slå mig ner någonstans, öppna boken och försvinna in i Alvas och Joels värld.
Hatten av till Maria Turtschaninoff som har skapat en helgjuten och trollbindande bok som bjuder på flera dramatiska vändningar. (Jag tror faktiskt att jag kommer att läsa om den, för att studera närmare hur hon har gjort.) Den får mig också att öppna ögonen för vårt grannland Finland och fundera på varför jag inte läser mer finlandssvensk litteratur.
Nu är jag sugen på mer fantasy. Några tips?