Kontrakt på gång

Fick mejl från förlaget idag, med detaljer om hur boken kommer att bli. Är så förväntansfull!
Jag fick också veta att kontraktet kommer nästa vecka. Då ska jag berätta mer här på bloggen om förlaget och boken.

Nu ska jag ta det lugnt och försöka fokusera på min uppsats. Känner mig riktigt hängig och har huvudvärk. Hoppas det inte är någon sjukdom på gång. Det blir förmodligen sparsamt bloggande de närmsta dagarna.

Hoppas du får en fin helg!

Glass på en torsdag

Igår var det dag för dotterns casting. Efter skolan åkte vi in till en av de stora byggnaderna vid Gärdet, där dottern fick göra ett röstprov.  I det här fallet tar jag inte ut några segrar i förskott, utan tycker att det var en rolig erfarenhet för henne.

Själv fick jag inte följa med in, utan satt i receptionen och väntade nervöst. Men det gick bra. Dottern fick beröm för att hon läste så bra, för att vara sju år. Lärarmamman slickade i sig berömmet och belönade dottern med restaurangbesök och stor glass till efterrätt. Trots att det var torsdag.

Ha en fin fredag! 

Bokgeografi Finland

@font-face { font-family: ”Times New Roman”; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 12pt; font-family: ”Times New Roman”; }table.MsoNormalTable { font-size: 10pt; font-family: ”Times New Roman”; }div.Section1 { page: Section1; }

Jag har läst Enligt O bokblogg länge och gillar hennes blandning av böcker. Kanske för att jag har barn i samma ålder som hon. Kanske för att jag har arbetat på gymnasiets individuella program. I vilket fall som helst hakar jag på hennes Bokgeografi som idag handlar om Finland.
1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Finland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Den senast lästa boken med anknytning till Finland är Maria Turtschaninoffs Underfors, som jag skrev om här. Det var också ett första möte med modern fantasy. Jag gillar ungdomarna som boken handlar om, jag gillar anknytningen till verklighetens Helsingfors och jag gillar berättelsen. När jag läste boken slog det mig hur dålig koll jag har på finsk och finlandssvensk litteratur. Jag borde läsa mer från grannlandet!
2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Finland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Edith Södergran blir mitt självklara val. I gymnasiet läste jag allt jag kom över av och om henne. Dikterna gick rakt in i mig och jag kastade mig över Ebba Witt-Brattströms Ediths jag för att få veta allt om denna människa som skrev så starka texter. Redan då bestämde jag mig för att min dotter skulle heta Edith.
3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Finland, som du inte läst, men är nyfiken på.
Fänrik Ståls sägner  är en bok jag önskar att jag hade läst. En vacker dag…
Dessutom ser jag fram emot att bläddra i min egen barnbok när den väl kommer ut. Den har också anknytning till Finland eftersom illustratören är därifrån. Men mer om det framöver!

Mer illustrationer

Det trillar in fler mejl från illustratören och jag blir lika glad varje gång. Det är en häftig känsla att se hur han ur mina ord skapar bilder med stämningar och känslor som inte ryms i min fåordiga text. Det känns riktigt bra.

Tecknandet går tydligen snabbare än planerat, så snart kanske det är dags att träffa förlaget igen. Jag njuter varje ögonblick av den här processen.

Livet i en bubbla – eller två

Jag är på väg in i bubblan. Uppsatsbubblan. Har allt material klart, frågeställningarna hyfsat vässade och drygt en månad på mig att plöja några hyllmeter litteratur och klämma ur mig en ”i princip färdig version” av uppsatsen att skicka till min handledare. 

Samtidigt närmar sig november och NaNoWriMo. Jag börjar fundera på om jag har tagit mig vatten över huvudet. Kan man vara i två bubblor samtidigt? Kanske hoppa mellan dem? Tja, det enda sättet att veta är att prova. Nu testar vi gränserna för vad som är möjligt.

Den 30 november vet vi.

Låt bajset vara bajs!

Bajs, spillning eller dynga?

För ett par veckor sedan lyssnade jag på  Catharina Grünbaum berätta om sitt arbete på DN, där hon var språkvårdare under många år. Hon hade mycket att säga om språket i allmänhet och det journalistiska språket i synnerhet. Med många  exempel visade hon hur hon arbetade med att få DN-journalisterna att vårda sitt språk – inte bara genom att följa grammatiska regler utan även att göra det begripligt för läsarna.

Det exempel jag minns bäst handlar om bajs och valörvård. Catharina Grünbaum är mån om att orden ska få behålla sina valörer. Om en grupp förskolebarn är ute i skogen och letar efter det djuren lämnar efter sig så är det spillning det handlar om. I andra sammanhang är det bättre att använda ord som exkrement, avföring eller fekalier. Om vi kallas allt för bajs förlorar ordet bajs sin särprägel.

Alla som skriver brottas med dessa frågor och det gäller att hålla sin känsla för valörer på topp. Ingenting är så frustrerande som att veta precis vad det är man vill uttrycka men inte finna rätt ord. Ofta tar jag synonymer.se till hjälp. Ibland kan det hjälpa att ta vägen över ett annat språk. Men ibland är det helt tomt i skallen. För att förhindra att det händer för ofta gäller det att dyka in i nya språkliga domäner med jämna mellanrum. Alltid finns det något att snappa upp.

Catharina Grünbaum använde till exempel uttrycket ”ligga för fäfot” flera gånger under sin föreläsning. Det var jag tvungen att gå hem och googla på. Nu ska jag bara föröka använda det i något sammanhang.

Vilka nya ord har du stött på nyligen?

Kokosscones med rårörda blåbär

När vi var i Mexiko i somras rådde  bisquet-feber. Överallt serverades detta goda bröd med smaskiga tillbehör som ananasmarmelad eller cajeta. Varför de kallas bisquets vet jag inte, för mig är det scones. I vilket fall som helst är de väldigt goda.

Idag provade jag ett mexikanskt recept på bisquets de coco – kokosscones. Egentligen skulle det vara guavamarmelad till, men jag plockade fram rårörda blåbär ut frysen istället. En värdig avslutning på helgen.

Nu är jag redo för en ny vecka.

Saturday Morning

Det är lördag morgon och Eels steker amerikanska pannkakor och sjunger en sång. Hemma hos oss brukar maken göra det på söndagar. Steka pannkakor alltså, inte sjunga.