Kommer knorren eller grisen först?

Mina knorrar kommer sist…

Precis som i den klassiska kalasleken ”sätta knorr på grisen” kommer knorren sist när jag skriver. Den  berättelse som är på väg att bli en bok var ganska länge knorrlös. Först i slutfasen insåg jag vad som krävdes för att få till det. Samma sak hände när jag satt och pillade med min sång alldeles nyss. Den var som var en tämligen välgödd gris, tills jag fick en snilleblixt och fullbordade det hela med en knorr.

När sätter du knorren på din berättelse?