Så jävla bra

Lyssnar på Sonja Åkesson tolkad av en rad nutida artister. Älskar Sofia Karlssons tonsättning av Ja tack. Och Annika Norlins tolkning av Åkej är enastående. Jag får gåshud, det är så jävla bra.

Kommer på mig själv med att sakna en nutida Sonja Åkesson som kan dissekera 2000-talets kvinnoliv, samhälle och vardag. Men så måste jag erkänna att jag inte läser särskilt mycket nutida poesi. Så hon kanske finns där utan att jag vet om det. Någon som vet?