Jag är inte ensam om att ha svårt att ta till mig positiv kritik. Det är så mycket lättare att lyssna på de negativa rösterna. Men tills helt nyligen kunde jag i alla fall glädja mig åt de mejl som vissa redaktörer skickade efter att jag lämnat en text. Ord som Jättebra, precis som jag tänkt mig! kunde lysa upp tillvaron en hel dag.
Men så gick jag på en redaktörskurs. En väldigt bra redaktörskurs, som handlade mycket om att skriva rubriker och ingresser, samt att redigera andras texter.
Mot slutet av kursen fanns ett moment som handlade om att ha att göra med frilansar. Som den enda frilansaren i rummet kände jag mig en aning obekväm. Det kändes lite förbjudet att vara där, samtidigt intressant att höra hur redaktörer resonerar.
Det mesta kursledare sa var sådant jag håller med om, så det kunde jag glömma bort med detsamma. Men en sak etsade sig fast i mitt minne. Hans poäng var att redaktörer ska vara rädda om frilansarna och vårda relationen med dem. Han sa ungefär: Gulla gärna med dem, säg att det är jättebra även om det kanske inte är det! Alla människor gillar beröm.
Jag stelnade till. Kände hur alla vänliga ord om någonsin hade uttalats om mitt skrivande i ett ögonblick devalverades och inte längre var värda något.
Okej, tänkte jag, redaktörerna är bara insmickrande och vill att jag ska fortsätta jobba för dem. Men i själva kanske de tycker att jag är värdelös.
Sedan dess läser jag varje vänligt ord från en redaktör som ett uttryck för inställsamhet eller ironi. Tänker: Hon tycker inte alls att jag har gjort ett bra jobb, hon sitter säkert och skrattar elakt när hon skriver att jag har gjort ett bra jobb.
Eller så är det helt enkelt bra det du skriver. Det finns ju ärligt beröm också. Tro hellre det än tvärtom. 🙂
Fast de skulle väl inte gulla med dig om de tyckte att du var kass. Då skulle de ju inte vilja ha kvar dig…
Jag tror att beröm när det gäller ditt skrivande kommer i från hjärtat, så ta till dig det och njut av det.
Som sagt, precis som livet. Det finns de som ställer sig in, och det finns folk som är ärliga. Alla gånger är det inte alltid lätt att veta vem som gör vad. Tro på dig själv! Det skulle jag göra om jag var du. 😉
Jag håller med Malin. Det kommer alltid att finns folk som gillar det du skriver och andra som inte gör det. Konstruktiv kritik ska man självklart ta åt sig av för att bli ännu bättre men det allra viktigaste är att du själv är nöjd och tror på det du gör.
Tack för fina ord, allihopa. Jag tror jag ska plocka fram dem nästa gång jag tvivlar på min egen förmåga.
Varför skulle de vilja jobba med dig om de tycker du är värdelös? Det känns inte helt logiskt.
Det de menade på kursen var ju att om du tycker det är bra säg det, för då får du glada skribenter som uppskattas för sitt värde och som presterar ännu bättre. Det är viktigt för varje chef att veta, inte bara för redaktörer.
Att döma av din blogg skriver du skitbra, och jag tycker att det verkar som att du vet det, din stil är självsäker. Att spela med i jante-grejen är ju något som många svenskar tycker att man förväntas göra annars förhäver man sig och är inte ödmjuk. Kanske du också? Hoppas att jag inte är för rättfram nu – uppväxt utomlands så kan jag inte koderna till 100% (och förstår inte helt poängen med dem heller).
Nyfiken på redaktörskursen, den låter spännande och matnyttig, var gick du den?
Kram!