Ordet research får mig att tänka på dammiga böcker, proppfyllda bokhyllor och många timmars läsande, blandat med några mejl och intervjuer med kunniga personer. Men ibland krävs andra slags insatser för att fördjupa kunskaperna inom ett visst ämne. När jag nu skriver en fortsättning på min bok ”Spring, Amina!” är ett centralt tema friidrott, närmare bestämt löpning. Amina ställs inför nya utmaningar och jag måste hänga med i svängarna om jag ska kunna berätta vad hon är med om på ett trovärdigt sätt.
Detaljerna är avgörande. Vad har man för skor när man springer på bana? Vilket material är pinnen i när man tävlar i stafett? Vilka distanser tävlar ungdomar i? Sådant går att googla. Men andra detaljer som är minst lika viktiga är inte lika lätt att googla sig till. Hur luktar det på en friidrottstävling? Hur värmer man upp inför ett sprintlopp? Tittar man bakåt när man växlar i stafett?
Gissa vem som har suttit klistrad framför teven under friidrotts-EM! Digitalboxens inspelnings- och pausfunktion har använts frekvent för att pausa, se på fotisättning, detaljstudera stafettväxlingar och spela in dokumentärer om träning inför EM. Det är guld värt för mitt skrivande. Och i kväll blir det ännu bättre, för då ska jag göra research på Stadion i Stockholm. Det är DN-galan och jag sitter på första parkett med anteckningsblocket i högsta hugg.