Okategoriserade

Män som genom historien har velat hålla kvinnor utanför makten har varit påhittiga. Ibland har de använt mensen som förevändning för att stänga kvinnor ute. Man kan tycka att den enda rimliga förhållningssättet till den biologisk funktion som ligger till grund för hela mänsklighetens fortplantning borde vara hyllningar och stående ovationer, men så är inte fallet. Förtrycket följer sin egen logik.

I Indien har kvinnor under lång tid stängts ute från hinduiska tempel med hänvisning till mensen. Men efter en lång kamp med inslag av både civil olydnad och våld – som kulminerade i en enastående mobilisering av kvinnor som bildade en 620 kilometer lång mänsklig mur – har förändringen äntligen kommit. Det hinduiska templet Sabarimalas styrelse har nu beslutat att kvinnor är välkomna. Det lönar sig att protestera.

I Västvärlden ser kampen mot menstabut lite annorlunda ut. Den som menstruerar ställs sällan inför lika tydliga förtryck som kvinnorna i exempelvis Indien. Men fortfarande osynliggörs ofta mensen och tabut lever kvar. Genom tystnaden upprätthålls mystik och skamkänslor. Vissa aktivister har lobbat för att det borde finnas en emoji för mens. När jag kollar de nya emojisarna för 2019 så ser jag faktiskt en droppe blod. Äntligen! Man kan tycka att det är en bagatell i jämförelse med kampen kvinnorna i Indien utkämpar. Men allt hänger ihop.

Genom att prata om mensen kan vi bryta tabut och uppmärksamma de orättvisor i värden som drabbar menstruerande människor. Det är också anledningen till att jag skrivit en faktabok om mens. I en intervju på Nypon förlags blogg berättar jag om de språkliga strategier som kvinnor använder sig av för att prata om mens på svenska och engelska. Läs, fnissa och prata vidare om mensen. Det är bara så vi kan krossa tabut.

 

Det här är ett nyhetsbrev för dig som vill ha uppdateringar om mina nya böcker och annat som rör litteratur, flerspråkighet, skola, bibliotek och samhälle. I första hand vänder jag mig till lärare och bibliotekarier, men alla är naturligtvis varmt välkomna att anmäla sig.

Fyll i ditt namn och din mejladress nedan för att få mitt nästa brev. Jag kommer att skicka max 6 brev per år. Du kan när som helst avanmäla dig.

Läs tidigare nyhetsbrev här!

Namn
E-post

Lämna följande fält tomt

Jag samtycker till behandling av mina personuppgifter

En av mina mest lästa böcker är Spring, Amina! Det är första delen i den lättlästa serien om Amina som kommit ensam från Somalia och är duktig på att springa. Sedan 2014 då boken kom har det tillkommit en del resurser för läsare, bibliotekarier och pedagoger. För att underlätta för dig som letar efter material samlar jag här länkar till sådant som jag känner till.

Översättningar

I bokform finns Spring, Amina! översatt till engelska, somaliska, arabiska, danska och holländska. Några av språken finns även som e-bok.

Light-version

För den som behöver en ännu lättare text finns en särskilt light-version av Spring, Amina! från Nypon förlag.

Inläsningstjänst

Du som har tillgång till Inläsningstjänst kan lyssna på boken via deras tjänst. Där finns även några av översättningarna.

Arbetsmaterial och lärarhandledning

På Nypon förlags webbplats finns arbetsmaterial för eleven samt lärarhandledning att ladda ner och skriva ut.

Sluka svenska

I serien ”Sluka svenska” hos UR finns inläsningar av Spring, Amina! på  svenska och arabiska. Där finns även ett arbetsmaterial att ladda ner, med fokus på att lyssna på boken.

Utdrag i annan litteratur

I boken Entré Elevbok B från Gleerups finns ett utdrag ur Spring, Amina! med uppgifter till. Läromedlet riktar sig till nyanlända elever och bygger på cirkelmodellen.

I Anne-Marie Körlings bok Textsamtal & bildpromenader från Lärarförlaget finns ett utdrag ur Spring, Amina! i kapitlet om att skapa textfrågor, närmare bestämt frågor om platser.

Bokmärke

De som träffar mig på ett författarbesök kan få ett bokmärke med Amina. Där kan man kryssa i vilka böcker i serien man har läst och få något att fundera på!

 

 

I ett samverkansprojekt mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland användes Christina Wahldéns och min lättlästa bok ”Lever du?” för att undersöka hur skol- och folkbibliotek kan arbeta med skönlitteratur i ett integrationsperspektiv.

I Lisetten nummer 3/2017 skrev Jonas Asklund, lektor i litteraturvetenskap och lärarutbildare vid Högskolan i Halmstad, en artikel om detta arbete. Han konstaterar bland annat att de luckor som uppstår i boken – luckor mellan olika berättarperspektiv och olika tidsplan – är tacksamma att arbeta med, och ger exempel på hur exempelvis dramatiseringar kunde fördjupa förståelsen utifrån dessa luckor. Han resonerar också kring samspelet mellan fakta och fiktion: ”de olika fiktionsbegreppen förstärker alltså den känslomässiga mottagligheten för fakta hos läsaren”.

För alla som är intresserade av litteratur, integration och läsning är detta ett spännande ämna att fördjupa sig i.

Arbetsmaterial till boken ”Lever du?”

• Vilja förlags arbetsmaterial för läraren
• Vilja förlags arbetsmaterial för eleven

Mer om lättläst

• Att arbeta med lättläst i klassrummet – samtal från bokmässan 2016
• En lättläst text behöver inte vara mindre komplex – DN Kultur (inloggning krävs)
• Litteratur är en väg till ökad förståelse
• Ungdomar knyter band genom boksamtal

Äntligen finns en sprillans ny och lättläst biografi om Alfred Nobel av Cilla Dalén och mig. När vi blev tillfrågade om att skriva den var vi ärligt talat måttligt intresserade. En gubbe som uppfann dynamiten, hur kul är det? Det visade sig dock vara väldigt intressant att fördjupa sig i Alfred Nobels liv och de sammanhang han verkade i.

Alfred var en målmedveten person som inte gav sig när han hade en idé, trots att det verkade omöjligt att förverkliga den. Han levde i en tid då länder och människor knöts samman och han tillbringade mycket tid på resande fot. När han instiftade sitt pris för framstående insatser för mänskligheten insåg han att det var en sak för hela världen, inte bara den lilla avkroken Sverige. Få människor i hans samtid var lika framsynta.

Nåväl, det där vet du säkert redan. Här är tre andra skäl att läsa Alfred Nobel – ett liv:

1. De historiska sammanhangen. Genom att läsa om Alfred Nobels liv och arbete får du en inblick i hur krig, industrialisering och samhällsbyggande formade och förändrade Europa under 1800-talet. Alfreds uppfinning dynamiten bidrog till å ena sidan förstörelse och skräck, å andra sidan byggande och framtidstro.

2. Bertha von Suttner. Hon hann bara vara hans sekreterare i en vecka, men behöll kontakten med Alfred Nobel tills han dog. De skrev brev till varandra och diskuterade bland annat fredsfrågan. Medan Alfred trodde att ett tillräckligt farligt vapen skulle få stopp på krigen i världen, engagerade sig Bertha i fredsrörelsen genom att skriva böcker, skapa opinion och ordna konferenser. Utan henne hade det förmodligen inte blivit något Nobels fredspris.

3. Dödsmasken. När Alfred Nobel dog 1896 gjordes en mask av hans ansikte. I boken finns en helsida med den makabra bilden samt ett kapitel om Alfreds död och begravning. Även resten av bildmaterialet i boken är intressant och snyggt presenterat.

 

Jag har spelat in två korta filmer där jag tipsar om mina böcker Dagboken och Äppelpaj med extra vaniljsås. Filmerna är beställda av Helsingborgs bibliotek för att användas inom projektet Digitala läslyftet, som ska främja läsande inom sfi-undervisningen. Tanken är att filmerna ska fungera som inspiration för eleverna, som sedan ska läsa och göra egna filmer där de presenterar böcker. Jag är en av fyra författare som medverkar och här är mina filmer:

Här kan du se samtliga filmer.

 

I år kommer jag att medverka på bokmässan i Göteborg på torsdagen och fredagen. Så här ser mitt program ut:

Torsdag 28 september

11.30–12.00 Monterhäng hos Nypon förlag
Kom förbi Nypon & Viljas förlags monter och prata om lättläst litteratur med mig!

13.00–13.20 Mamma, lever du?
Seminarium med Christina Wahldén om vår bok ”Lever du?”, som handlar Navid som kommit ensam till Sverige från Afghanistan och hans mamma Donya som är i Iran. Moderator är Klara Önnerfält. Seminariekort krävs.

14.50–15.00 Montersamtal om Pluto är ingen planet
Min förläggare Sofia Hahr samtalar med mig i Rabén & Sjögrens monter om ”Pluto är ingen planet”. Efteråt signerar jag böcker i montern.

Fredag 29 september

13.30–14.00 Samtal med Ingrid Olsson
Jag samtalar med författaren Ingrid Olsson på Litteraturscenen om hennes senaste bok ”Den här veckan är min”. Vi kommer att prata om att skriva enkelt om svåra saker.

14.40–15.00 Att skriva och tala om unga ensamkommandes situation
Samtal med Christina Wahldén om att ge språk åt kollektiva erfarenheter för dem som är nya inför svenska språket. Men också om att öka förståelsen i klassrummet för situationen som många ensamkommande befinner sig i. Moderator är Lovisa Fhager Havdelin som är generalsekreterare på Teskedsorden och samtalet är på Bok & biblioteksscenen.

*

På frågan varför jag deltar på årets mässa resonerar  jag och Christina Wahldén så här. Jag tycker även att Patrik Lundberg har formulerat det väldigt bra här.

Vill du köpa en bok och samtidigt hjälpa en medmänniska?Just nu säljer jag några av mina böcker för 100 kronor styck, varav minst 70 kr går till Stockholms Stadsmission. Det enda jag behåller är det som motsvarar porto och emballage, vilket blir cirka 30 kronor per bok (beroende på titel och antal böcker per försändelse).

Stockholms Stadsmission hjälper de mest skyddslösa människorna i Stockholm, till exempel papperslösa ungdomar. Dessutom behöver jag göra plats för annat än böcker här hemma – så ett köp är en god gärning på flera sätt.

En sak som är minst lika kul som att ge ut nya böcker är att bli översatt till andra språk. Under 2017 kommer jag att ha anledning att jubla ofta. Under året kommer översättningar på sju olika språk. Fyra av språket är det första gången jag blir översatt till.

Det första nya språket är danska. Det är det danska förlaget Turbine som ger ut de två första böckerna om Amina. På danska heter de Løb, Amina! och Kom igen, Amina!

I Sverige ger Vilja förlag ut min bok Dagboken på inte mindre än sex språk. Det är första gången jag blir översatt till dari, pashto och tigrinja. Dessutom kommer Dagboken på arabiska, engelska och somaliska. Boken handlar om  värdet att ha tillgång till flera språk, så det passar fint att just den boken översätts till så många språk.

Tillgång till litteratur är en förutsättning för att bli en läsare. Ju fler titlar som finns på ens eget språk, desto större är chansen att hitta något man verkligen gillar. Att samma bok finns både på svenska och en rad andra språk ger även möjligheter för lärare att arbeta med litteratur på olika sätt, både i modersmålsundervisningen och i svenska/svenska som andraspråk.

Om du är lärare och har använt någon av mina böcker på svenska och/eller andra språk får du gärna höra av dig till mig. Jag är nyfiken på både hur olika lärare lägger upp arbetet med lättläst litteratur på olika språk, och på reaktionerna hos läsarna. Mejla mig gärna på info [snabel-a] anneliedrewsen.se

Här hittar du alla mina böcker som översatts till andra språk än svenska.