Hurra, vi har fått Karin Söderstipendiet!

Selma Lagerlöf-sällskapet delar varje år ut ett stipendium på 10 000 kronor, instiftat av den tidigare ordföranden Karin Söder. Stipendiet delas ut till den som på något sätt har bidragit till att sprida kunskap om, och väcka engagemang för, Selma Lagerlöf och hennes verk bland barn och unga.

I år går priset till Cilla Dalén och mig för vår lättlästa biografi ”Selma Lagerlöf – Ett liv”, utgiven av Vilja förlag. Så här lyder motiveringen:

Årets pristagare är Annelie Drewsen och Cilla Dalén som har gjort information om Selma Lagerlöfs liv och verk tillgänglig för en bred målgrupp som inkluderar såväl den ovana läsaren som den med läs- och skrivsvårigheter eller svenska som andraspråk. Detta tjänar till att öppna dörrarna för en vidare bekantskap med inte bara Lagerlöf och hennes författarskap, utan också språket och läsandet som sådant.

Stipendiet kommer att delas ut vid Selma Lagerlöf-sällskapets årsmöte i Berättarladan på Rottneros, lördagen den 10 augusti.

Hurra, säger vi – och jobbar vidare med vår nästa biografi om ännu en intressant kvinna.

Mer om stipendiet

Läs mer på Selma Lagerlöf-sällskapets webbplats.

Radioprogrammet Klartext rapporterar om priset och intervjuar mig.

Pressmeddelande från Studentlitteratur.

Sverige måste ta hoten mot ateister på allvar

Idag skriver jag tillsammans med flera jurister, författare och företrädare för Humanisterna på DN Debatt om situationen för asylsökande ateister. Vi berättar om Emran Mohammedi som kom till Sverige 2014 och sedan dess har lämnat islam. Trots att migrationsdomstolen i Stockholm tror på att han är ateist ska han utvisas till Afghanistan, där han riskerar dödsstraff.  I andra fall har domstolar beviljat dock uppehållstillstånd på samma grund. Det är alltså ett lotteri vem som får skydd. I vår artikeln uppmanar vi Migrationsöverdomstolen att sätta ner foten och agera. Ingen trovärdig ateist ska utvisas till Afghanistan!

Hela artikeln finns att läsa här.

Humanisterna har publicerat en sammanfattning här.

 

Krossa menstabut med emojis och massprotester!

Män som genom historien har velat hålla kvinnor utanför makten har varit påhittiga. Ibland har de använt mensen som förevändning för att stänga kvinnor ute. Man kan tycka att den enda rimliga förhållningssättet till den biologisk funktion som ligger till grund för hela mänsklighetens fortplantning borde vara hyllningar och stående ovationer, men så är inte fallet. Förtrycket följer sin egen logik.

I Indien har kvinnor under lång tid stängts ute från hinduiska tempel med hänvisning till mensen. Men efter en lång kamp med inslag av både civil olydnad och våld – som kulminerade i en enastående mobilisering av kvinnor som bildade en 620 kilometer lång mänsklig mur – har förändringen äntligen kommit. Det hinduiska templet Sabarimalas styrelse har nu beslutat att kvinnor är välkomna. Det lönar sig att protestera.

I Västvärlden ser kampen mot menstabut lite annorlunda ut. Den som menstruerar ställs sällan inför lika tydliga förtryck som kvinnorna i exempelvis Indien. Men fortfarande osynliggörs ofta mensen och tabut lever kvar. Genom tystnaden upprätthålls mystik och skamkänslor. Vissa aktivister har lobbat för att det borde finnas en emoji för mens. När jag kollar de nya emojisarna för 2019 så ser jag faktiskt en droppe blod. Äntligen! Man kan tycka att det är en bagatell i jämförelse med kampen kvinnorna i Indien utkämpar. Men allt hänger ihop.

Genom att prata om mensen kan vi bryta tabut och uppmärksamma de orättvisor i värden som drabbar menstruerande människor. Det är också anledningen till att jag skrivit en faktabok om mens. I en intervju på Nypon förlags blogg berättar jag om de språkliga strategier som kvinnor använder sig av för att prata om mens på svenska och engelska. Läs, fnissa och prata vidare om mensen. Det är bara så vi kan krossa tabut.

 

Anmälan till nyhetsbrev

I december 2018 startade jag ett nyhetsbrev. Där berättar jag om mitt arbete som författare, nya böcker och annat som rör litteratur, flerspråkighet, skola, bibliotek och samhälle. I första hand vänder jag mig till lärare och bibliotekarier, men alla är välkomna att anmäla sig.

Fyll i ditt namn och din mejladress nedan för att få mitt nästa brev. Jag kommer att skicka max 6 brev per år. Du kan när som helst avanmäla dig.

Läs tidigare nyhetsbrev här!




Namn

 

E-post

Lämna följande fält tomt

Jag samtycker till behandling av mina personuppgifter

Pedagogiskt material till Spring, Amina!

IMG_4575

En av mina mest lästa böcker är Spring, Amina! Det är första delen i den lättlästa serien om Amina som kommit ensam från Somalia och är duktig på att springa. Sedan 2014 då boken kom har det tillkommit en del resurser för läsare, bibliotekarier och pedagoger. För att underlätta för dig som letar efter material samlar jag här länkar till sådant som jag känner till.

Översättningar

I bokform finns Spring, Amina! översatt till engelska, somaliska, arabiska, danska och holländska. Några av språken finns även som e-bok.

Light-version

Arbetsmaterial

Bild ur arbetsbladet från UR.

För den som behöver en ännu lättare text finns en särskilt light-version av Spring, Amina! från Nypon förlag.

Inläsningstjänst

Du som har tillgång till Inläsningstjänst kan lyssna på boken via deras tjänst. Där finns även några av översättningarna.

Arbetsmaterial och lärarhandledning

Nypon förlags webbplats finns arbetsmaterial för eleven samt lärarhandledning att ladda ner och skriva ut.

Sluka svenska

I serien ”Sluka svenska” hos UR finns inläsningar av Spring, Amina! på  svenska och arabiska. Där finns även ett arbetsmaterial att ladda ner, med fokus på att lyssna på boken.

Utdrag i annan litteratur

I boken Entré Elevbok B från Gleerups finns ett utdrag ur Spring, Amina! med uppgifter till. Läromedlet riktar sig till nyanlända elever och bygger på cirkelmodellen.

I Anne-Marie Körlings bok Textsamtal & bildpromenader från Lärarförlaget finns ett utdrag ur Spring, Amina! i kapitlet om att skapa textfrågor, närmare bestämt frågor om platser.

Bokmärke

De som träffar mig på ett författarbesök kan få ett bokmärke med Amina. Där kan man kryssa i vilka böcker i serien man har läst och få något att fundera på!

bokmärken

 

 

Det synliggjorda litteratursamtalet

Skärmavbild 2018-10-20 kl. 12.30.12I ett samverkansprojekt mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland användes Christina Wahldéns och min lättlästa bok ”Lever du?” för att undersöka hur skol- och folkbibliotek kan arbeta med skönlitteratur i ett integrationsperspektiv.

I Lisetten nummer 3/2017 skrev Jonas Asklund, lektor i litteraturvetenskap och lärarutbildare vid Högskolan i Halmstad, en artikel om detta arbete. Han konstaterar bland annat att de luckor som uppstår i boken – luckor mellan olika berättarperspektiv och olika tidsplan – är tacksamma att arbeta med, och ger exempel på hur exempelvis dramatiseringar kunde fördjupa förståelsen utifrån dessa luckor. Han resonerar också kring samspelet mellan fakta och fiktion: ”de olika fiktionsbegreppen förstärker alltså den känslomässiga mottagligheten för fakta hos läsaren”.

För alla som är intresserade av litteratur, integration och läsning är detta ett spännande ämna att fördjupa sig i.

Arbetsmaterial till boken ”Lever du?”

Mer om lättläst

Tre skäl att läsa om Alfred Nobel

IMG_7656

Äntligen finns en sprillans ny och lättläst biografi om Alfred Nobel av Cilla Dalén och mig. När vi blev tillfrågade om att skriva den var vi ärligt talat måttligt intresserade. En gubbe som uppfann dynamiten, hur kul är det? Det visade sig dock vara väldigt intressant att fördjupa sig i Alfred Nobels liv och de sammanhang han verkade i.

Alfred var en målmedveten person som inte gav sig när han hade en idé, trots att det verkade omöjligt att förverkliga den. Han levde i en tid då länder och människor knöts samman och han tillbringade mycket tid på resande fot. När han instiftade sitt pris för framstående insatser för mänskligheten insåg han att det var en sak för hela världen, inte bara den lilla avkroken Sverige. Få människor i hans samtid var lika framsynta.

Nåväl, det där vet du säkert redan. Här är tre andra skäl att läsa Alfred Nobel – ett liv:

IMG_7657

1. De historiska sammanhangen. Genom att läsa om Alfred Nobels liv och arbete får du en inblick i hur krig, industrialisering och samhällsbyggande formade och förändrade Europa under 1800-talet. Alfreds uppfinning dynamiten bidrog till å ena sidan förstörelse och skräck, å andra sidan byggande och framtidstro.

IMG_7658

2. Bertha von Suttner. Hon hann bara vara hans sekreterare i en vecka, men behöll kontakten med Alfred Nobel tills han dog. De skrev brev till varandra och diskuterade bland annat fredsfrågan. Medan Alfred trodde att ett tillräckligt farligt vapen skulle få stopp på krigen i världen, engagerade sig Bertha i fredsrörelsen genom att skriva böcker, skapa opinion och ordna konferenser. Utan henne hade det förmodligen inte blivit något Nobels fredspris.IMG_7659

3. Dödsmasken. När Alfred Nobel dog 1896 gjordes en mask av hans ansikte. I boken finns en helsida med den makabra bilden samt ett kapitel om Alfreds död och begravning. Även resten av bildmaterialet i boken är intressant och snyggt presenterat.

 

Vanna Rosenberg läser in Spring, Amina!

Image may contain: 1 person, outdoor

I höst kan du höra Vanna Rosenberg läsa Spring, Amina!

 

I höst släpps min bok Spring, Amina! i serien Sluka svenska! hos Utbildningsradion (UR). Serien riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Innehållet fokuserar på hörförståelse och berättande, och består av utvalda böcker för målgruppen. Det är Vanna Rosenberg som har läst in hela boken, vilket jag är väldigt glad för.

Sedan tidigare finns boken översatt till flera olika språk, och UR kommer att göra en inläsning av den arabiska översättningen.

Redan nu kan man lyssna på Kerstin Lundberg Hahns Fröken spöke och Kajsa Gordans Om jag får stanna. Du hittar alla avsnitt här.

Filmer med boktips för sfi-elever

Jag har spelat in två korta filmer där jag tipsar om mina böcker Dagboken och Äppelpaj med extra vaniljsås. Filmerna är beställda av Helsingborgs bibliotek för att användas inom projektet Digitala läslyftet, som ska främja läsande inom sfi-undervisningen. Tanken är att filmerna ska fungera som inspiration för eleverna, som sedan ska läsa och göra egna filmer där de presenterar böcker. Jag är en av fyra författare som medverkar och här är mina filmer:

Här kan du se samtliga filmer.

 

Mitt program på Bokmässan 2017

I år kommer jag att medverka på bokmässan i Göteborg på torsdagen och fredagen. Så här ser mitt program ut:

Torsdag 28 september

11.30–12.00 Monterhäng hos Nypon förlag
Kom förbi Nypon & Viljas förlags monter och prata om lättläst litteratur med mig!

13.00–13.20 Mamma, lever du?
Seminarium med Christina Wahldén om vår bok ”Lever du?”, som handlar Navid som kommit ensam till Sverige från Afghanistan och hans mamma Donya som är i Iran. Moderator är Klara Önnerfält. Seminariekort krävs.

14.50–15.00 Montersamtal om Pluto är ingen planet
Min förläggare Sofia Hahr samtalar med mig i Rabén & Sjögrens monter om ”Pluto är ingen planet”. Efteråt signerar jag böcker i montern.

Fredag 29 september

13.30–14.00 Samtal med Ingrid Olsson
Jag samtalar med författaren Ingrid Olsson på Litteraturscenen om hennes senaste bok ”Den här veckan är min”. Vi kommer att prata om att skriva enkelt om svåra saker.

14.40–15.00 Att skriva och tala om unga ensamkommandes situation
Samtal med Christina Wahldén om att ge språk åt kollektiva erfarenheter för dem som är nya inför svenska språket. Men också om att öka förståelsen i klassrummet för situationen som många ensamkommande befinner sig i. Moderator är Lovisa Fhager Havdelin som är generalsekreterare på Teskedsorden och samtalet är på Bok & biblioteksscenen.

*

På frågan varför jag deltar på årets mässa resonerar  jag och Christina Wahldén så här. Jag tycker även att Patrik Lundberg har formulerat det väldigt bra här.